Melodikrysset

Första gången jag löste Melodikrysset var jag kanske 16 år. Hemma var alltid radion i köket på under helgerna på förmiddagen, och på den tiden låg man inte bakfull och sov till klockan tolv. Då gick istället P4 varmt och man lyssnade ofrivilligt på Svensktoppen och Ring så spelar vi. Och Melodikrysset förstås.

När jag upptäckte att jag kunde ett flertal av frågorna började jag så småningom att även lösa krysset. Det gick ganska bra, och för de frågorna jag inte kunde tog jag hjälp av min farmor som satt och löste det på sitt håll i Dalarna. Det var trevligt, inte bara själva krysset utan även att jag pratade mer med min farmor än jag gjort tidigare. Det bara blev så.

Sedan föll dock intresset. Jag fyllde arton och upptäckte Stockholms krogvärld. Helgernas upplägg förändrades och det var inte alltid man orkade ta sig ur sängen på lördagsförmiddagarna. Visst löste jag krysset sporadiskt, men det var inte samma sak som förut.

Så i dag var det dags igen. Pigg och utvilad studsade jag upp lagom till klockan 10.00 för att vrida på radion och höra Anders Eldemans trevlig stämma (för det är fan den trevligaste stämman på hela Sveriges Radio). Och sen ringde jag farmor för att komplettera de få frågor jag inte kunde. Precis som när jag var 16.

/C