Back to basics

Jag slänger hastigt av mig väskan. Istället för att landa på byrån faller den ned på golvet med ett skrän. Ljudet kommer från väskans dragkedja som nuddar något under fallet, men det är bara en kort notering jag gör, för nu handlar det om sekunder. Toalettdörren flyger upp, jag halvspringer fram till den just nu ljuvligt vita porslinsformationen, vispar upp sitsen med sådan kraft att jag för en sekund tror att porslinet ska spricka. Jag märker hur mina rörelser börjar bli ryckiga när jag otympligt fumlar med skärpet. Hjärnan verkar inte fungera som den ska. Urinblåsan är som en till bredden fylld bägare - minsta rörelse skulle få den att skvalpa över.

Back to basics. Jag förlitar mig helt på instinkt nu. Reptilhjärnan har tagit över fullständigt. Jag tänker inte längre på det jag skulle komma ihåg tidigare, på tunnelbanan, på väg hem. Det var ju något, kanske något viktigt. Men vad var det? Jag skulle ha skrivit upp det. Nu har min formella tankeförmåga upphört att existera. Förståndet och intellektet existerar inte längre i min värld, tankarna är på annat håll - att hålla mig.



/C