Trots att jag är en obetydlig studiemedelstagande vanlig student ska jag nu lösa världens problem. Jag har helt enkelt lösningen på den ekonomiska krisen. Allt som oftast hörs politiker och VD:ar skylla på krisen när de motiverar uppsägningar. Men det är ni som sitter på lösningen, vilket kommer framgå nedan.
Det är lågkonjunkturen som jag ger mig på men eftersom ekonomi genomsyrar de flesta samhällsproblem räknar jag iskallt med att klimathot, överbefolkning, fildelning och FRA-problemtik etcetera, etcetera också kommer lösas. Men först en historiebeskrivning:
På 1800-talet, när Marx manifest skrevs, och när den industriella revolutionen svepte över England, lämnade många invånare lantbruket för att ta jobb i de nya koldrivna fabrikerna i städerna. Där skapades en modern arbetarklass och där skapades ett nytt mänskligt förtryck.
Fabriksägarna piskade arbetarna och sänkte deras löner i tron att högre produktion skulle åstadkommas. Marx idéer hade ännu inte fått genomslag och en revolution var långt borta. Paradoxalt nog var det fabriksägarna som efter ett tag satte stopp för den negativa lönespiralen.
De kom på att arbetarna ju måste han en lön så att de på sin fritid kan gå till affärer och köpa produkterna som tillverkades i fabrikerna. Utan en efterfrågan, och utan konsumenter, ingen vinst. Och det var ju arbetarna och folket som var kunderna. Vi kan kalla det den kapitalistiska paradoxen.
Idag ser jag samma mönster. Klyftorna är stora och konsumtionen är låg. För att hoppet om framtiden ska höjas och arbetslösheten ska sänkas måste de ekonomiska hjulen börja rulla genom att människor helt enkelt konsumerar sig ur krisen. Men det är inte så lätt när det inte finns några pengar, hörs det ofta. Fast det gör det väl? tänker jag. Överallt, det är inte så att guldreserverna och oljan tagit slut. Pengar finns, bara i fel händer.
Klyftorna i vårt samhälle har aldrig varit större. Antalet miljonärer blir fler för varje år. Och med skatteplanering göms åtskilliga miljarder i skatteparadis världen över. Pengar finns, fast orättvist fördelade.
Så, storkapitalister. Öppna lite på era plånböcker och kasta till folket som sliter för er. Ni har råd. Och ni kommer själva också att tjäna på det, precis som fabriksägarna i England gjorde. Krisen kommer på så sätt att upphöra, vilket alla, vi och ni, tjänar på.
Jag presenterar en enkel lösning. Aningen ambitiös kanske, och aningen visionär kan många säkert tycka. Men vad vore världen utan visioner? Rätt så grå. Men jag har historien på min sida. Och det vi alla lär i skolan är att vi ska lära av historien.
Synd bara att jag inte heter Barack i förnamn utan är en enkel futtig journaliststudent i en skola belägen i en förort till Stockholm.
Bra dock, att det inte finns någon max-antal-teckengräns på Kellyskompis.
snaH
torsdag 18 juni 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
very good, very good.
SvaraRaderaBoooring...
SvaraRaderaMen man kan inte alltid ha party, ibland måste man fixa festen istället
SvaraRadera