
Har ni tänkt på hysterin kring bröllop i amerikansk populärkultur. Eller snarare hos tjejerna som ska planera dem. Såg av en händelse filmen Just Married för en tid sedan. Där blev mor och dotter fullkomligt till sig av det faktumet att de skulle planera bröllopet.
Visst kan jag förstå att det kan vara ganska spännande att planera ett sådant stort evenemang, åt sig själv, eller någon som står en nära, men varför denna extrema hype? Och varför just i USA?
I filmer och tv-serier berättar de här tjejerna drömmande om sin stundande bröllopsdag, hur de drömt om detta sedan de var små, att precis allt måste vara perfekt. Känner ni igen det?
Här är några exempel:
Charlotte i Sex And The City.
Filmerna The Wedding Planner, The Wedding Singer, Wedding Crashers, American Wedding.
Och. Så. Vidare.
Senaste tillskottet i raden av bröllopsproduktioner från staterna är filmen Bride Wars. Ni kanske minns den otroligt irriterande trailern som gick för ett tag sedan; "Your wedding better watch it!". Med Anne Hathaway och Kate Hudson. Minns ni?
Hur som helst är tendensen alltid densamma: tjejerna blir helt jävla rabiata. Och jag kan inte riktigt få grepp om denna amerikanska hysteri bland tjejerna kring det här med bröllop. Inte den sanslösa hysterin i alla fall. Jovisst, det är film, det är tv. Men bottnar det kanske i något högst verkligt? Det är det jag sitter här och funderar på en regnig onsdag i juni.
Hur som helst är tendensen alltid densamma: tjejerna blir helt jävla rabiata. Och jag kan inte riktigt få grepp om denna amerikanska hysteri bland tjejerna kring det här med bröllop. Inte den sanslösa hysterin i alla fall. Jovisst, det är film, det är tv. Men bottnar det kanske i något högst verkligt? Det är det jag sitter här och funderar på en regnig onsdag i juni.
/C
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar